Den svenska science fiction-litteraturens historia ar ett till stoersta delen outforskat falt. Foeregangare som Sam J. Lundwall och Jerry Maatta har gjort betydande insatser, men detta ar den foersta stora genomgangen av dess hela historia fran 1600-talet fram till boerjan av millenniet. En historik som ocksa tjanar som lexikon.Andra bandet av tre behandlar perioden fran 1940- till och med 1960-talet. En period av enorm teknisk och social utveckling -- till det battre och samre -- som aterspeglas i litteraturen. Dystopierna och utopierna ar manga, tekniska droemmar blandas med tekniska mardroemmar. Under brinnande varldskrig fick svenskar moejlighet att hoppas pa en battre framtid genom starten av Jules Verne-Magasinet, som formade en hel generation av svenska sf-foerfattare med Sture Loennerstrand och Denis Lindbohm i spetsen. Totalitarism och katastrofala krig fick Karin Boye att skriva Kallocain och Harry Martinson att dikta Aniara. Och med Sputnik och manfarderna andrades synen pa genren. Det som tidigare hade betraktats som verklighetsfranvanda droemmar narmade sig nu verkligheten. En insikt som foermedlades till svenska folket av "rymdjournalisten" Eugen Semitjov, som ocksa var sf-foerfattare och serietecknare.Detta storverk i tre band har under manga ar efterforskats och skrivits av Bertil Falk (foedd 1933), sjalv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 aterupplivade Jules Verne-Magasinet, som nagra ar senare oevertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som foerfattare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen "Tripp i rymden". Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvallsposten och pa TV3: s nyhetsredaktion i London. Ar 2016 roente han stor uppmarksamhet i Indien genom sin bok Feroze -- the Forgotten Gandhi.